Botten är nära.

Jag faller ner mot djupet igen, precis när jag nått ytan så faller jag igen.

Jag fick en glimt av solskenet som finns där uppe,

men faller nu snabbt ner igen.

Ner i det mörka djupet, ner dit där mörkret härskar,

ner dit där demonerna gömmer sej i varje skugga.

De river och sliter i mina armar och ben, de river och sliter i min själ.

De skriker i mina öron. jag är döv. jag är blind.

De har klöst ut mina ögon.

De säger att jag aldrig mer ska få se godhet.

Att jag får precis de jag förtjänar.

Ingen kan rädda mej nu, ja får precis de jag förtjänar.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback